— Visste du... —

...att många utredningsmodeller för kränkande särbehandling saknar vetenskaplig teori?


Behöver ni hjälp med en second opinon på genomförd utredning? Vi åtar oss det uppdraget från Fack, FHV, Konsultföretag, privatperson eller arbetsgivare. Läs mer under Hem-fliken.

Be om offert på: inklusive@icloud.com 

— KAKS - Utredningar som gör skillnad —

KAKS utredningar bygger på Leymanns teori om oetisk kommunikation och hur mobbningsprocesser utvecklas, samt den skolbildning som utvecklats i hans fotspår som betonar en analys av situationerna där utstötningsprocesser uppstår. Ljuset riktas mot att göra det som inträffat begripligt. Denna teoretiska bas sätter ljuset på förhållande mellan krav, resurser och konsekvenser i arbetslivet.

Det finns en komplikation för både chefer och medarbetare i dagens arbetsliv. Motsägelsefulla krav ingår i chefer och anställdas vardag. Forskning visar att ett allt större ansvar förläggs på individen att själva lösa sina problem och leva upp till höga förväntningar. Det är dokumenterat en grogrund för konkurrensbeteende. Ansvaret för arbetsmiljö läggs närmast första linjen medan ständigt höjda krav uppifrån på administration och effektivitet inte går ihop. I en sådan verklighet görs ofta utredningar av kränkande särbehandling på ett sätt som ger en felaktig bild av situationen. Enstaka "kränkningar" både anmäls och avfärdas eller hålls fram som bevis, på tveksamma grunder. 

Inklusive kommunikation vill inte uppmuntra till att göra den slags utredningar. Utredningar ska göras om och när du som chef eller fackligt ombud får signaler på att någon kan fara illa på arbetsplatsen. Det kan också handla om dig själv. AFS:2015:4 påbjuder inte utredningar av enstaka "kränkningar". Istället är avsikten att tidigt fånga upp risker av att någon hamnar i utanförskap eller utvecklar stressreaktioner på grund av kränkande och exkluderande handlingsmönster på arbetsplatsen. Det vi bedömer är effekter av oetisk kommunikation. Utredningar med KAKS inkluderar även riskbedömning av chefernas möjlighet och förutsättningar att säkerställa arbetsmiljön. Ingen enskild person kan ensam hållas ansvarig för organisatoriska brister! Därför gör vi komplexa utredningar baserade på flera berättelser om den organisatoriska arbetsmiljön utan utpekande av syndabockar.

Du vet väl att du kan söka stöd från försäkringskassan för att utreda och förebygga sjukskrivning? Läs mer här:

https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/lYwxDsIwDEXPwpAxShAbW4W4ACxVF-SUNDUBu3LcIG5PgBMwPT3p_e8G17uBoGICRSa4N--f42O_gM5mu-uMPzBpJD0fL6dYFqaCNRoPEqKWhBWkWZQCqoSUQCyPsw14FUjG_2gnFtuCD2N4pQTfqFlmUbDltuZJgNoZGy9rEMz2_6lbcrd5A19MMeI!/

— UTREDNINGAR —

SECOND OPINION av genomförda utredningar. Uppdrag via fack eller arbetsgivare att gå igenom genomförd utredning och ge en second opinion för att bedöma om det föreligger risk för utanförskap, ohälsa eller skada för någon, såväl utsatt som anklagad.

KAKS UTREDNING gör det som hänt begripligt och hanterbart och följer intentionen i AFS:2015:4 med fokus på åtgärder i arbetsmiljön. Vi bedömer effekter av oetisk kommunikation på arbetsplatsen och beskriver sammanhanget som det uppstått i.

RISKBEDÖMNING av arbetsmiljön avseende utanförskap, oetisk kommunikation och stress 

— Visste du... —


... att olika behandlingsmetoder, utvecklingsmodeller och metoder för utredning och utvärdering som används inom arbetsmiljösektorn, ledarskap och organisationsutveckling samt hälsa, bygger ofta på affärskoncept som inte är vetenskapligt förankrade. Problemet med det är att det då inte går att säga något om effekten eftersom det inte finns några vetenskapliga begrepp som kan utvärderas eller har studerats. Så kallade effektstudier på beteendevetenskapliga metoder är komplicerade eftersom det inte går att kontrollera alla variabler som man gör i ett labb. Men det man kan göra är att se om metoderna har en teoretiskt underbyggd förankring. Och så byggs olika skolbildningar upp kring olika interventioner och tekniker.

Alla vetenskapligt förankrade slutsatser har sina rötter i en teoretisk ram. Denna teori behöver ha blivit publicerad och granskad i vetenskapliga tidskrifter. Det tydligaste och kanske mest allmänna exemplet på detta är psykoterapi. De flesta vet att det finns olika terapeutiska skolor som KBT, psykoanalys, familjeterapi etc. När man utbildar sig till psykoterapeut väljer man således vilken metod man kommer att arbeta med inom ramen för ett teoretiskt ramverk. Och när man är patient väljer man vilken typ av terapi man vill gå i.

Detta borde gälla för alla andra insatser vi gör när det gäller arbete med människor. Inte enbart psykoterapi. Metoder måste vara teoretiskt förklarade! Det vill säga, vi måste veta vad vi uttalar oss kring och hur vi kommer fram till det. Olika teorier kommer att leda till olika tolkningar.

Bedömningar av så kritiska arbetsmiljöförhållanden som kränkande särbehandling ska självklart inte vara tagna ur luften, ur fickan eller "erfarenhet". Alla bedömningar ska kunna underbyggas teoretiskt. Det vill säga vi måste kunna svara på hur och varför vi gör bedömningen.

Så när det gäller utredningar av kränkande särbehandling, fråga efter vilken teoretisk grund utredningen görs på, redan innan ni väljer, både utbildning och utredning. Enkelt, eller hur? Läs nedan om KAKS teoretiska grund.