Inklusive kommunikation drivs av Anneli Matsson, doktorand och organisationsspecialist. Anneli forskar om kränkande särbehandling och organisationspolitik på Malmö Univiersitet och har en bakgrund som praktiker inom FHV och konsultverksamhet med utredningar av särbehandling sedan 2000. Sedan 2017 har Inklusive Kommunikation även utbildat utredare för kränkande särbehandling.


— KAKS —

KAKS är den första svenska modellen för utredning av kränkande särbehandling. Den är utvecklad under 20 år och bygger på ca 60 utredningar och 400 intervjuer samt forskning kring konflikter, aggressivt beteende och kränkande särbehandling. Fokus i utredningen är att identifiera risker i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön samt göra en bedömning om det finns risk för utanförskap och ohälsa på grund av kränkande särbehandling. Detta följer riktlinjerna i AFS:2015:4. Intensionen i riktlinjerna som ledde fram till förändringen var att byta fokus från individperspektiv till organisationsperspektiv. Istället för att söka orsaker till olika destruktiva processer hos individerna vill man rikta blicken till sammanhanget som beteendet uppstår i. Utredningar med KAKS är en utredningsmodell som har ett organisationspsykologiskt perspektiv med bas i Heinz Leymanns teori om mobbning. I utredningen bedöms EFFEKTER av OETISK KOMMUNIKATION. 

Utredningen svarar på om problemen som föranlett utredning bäst förklaras som kränkande särbehandling eller något annat. Utredningens resultat skapar ett tryggt underlag för att bedöma risk för utanförskap, ohälsa eller skada, vilket är arbetsgivarens skyldighet att undersöka. Och om inte det är kränkande särbehandling, att då bedöma vad det rör sig om. Utöver det identifieras risker i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Självklart följer åtgärdsförslag med.

Metodiken är kvalitativa öppna intervjuer samt observationer och bygger på narrativ forskningsmetodik för organisationsanalyser. Etik är en väsentlig del i utredningen och baseras på en humanistisk värdegrund där varje människas berättelse ska ges utrymme. Det innebär också att uppdragsgivaren har en beredskap och öppenhet för att hantera resultatet oavsett vilken bedömning som görs. Inklusive kommunikation gör inga utredningar av så kallade "utföraruppdrag" med på förhand formulerade resultat. Enbart uppdrag med förbehållen rätt att göra en specialistbedömning antas.


 

 

 

Vi lyssnar på alla!

— BERÄTTELSER GÖR DET SVÅRA BEGRIPLIGT —

 

 


— OM ARBETSPLATSBERÄTTELSER —

Narrativa professioner är specialister på att lyssna. Psykologer, socionomer, HR, poliser, läkare, sjuksköterskor och advokater är exempel på yrke som bygger sitt arbete på berättelser. Inom arbetsmiljöarbete har arbetsplatsberättelser stor betydelse. Kränkande särbehandling är ett komplicerat och laddat ämne som behöver förstås i sitt sammanhang. Vi behöver olika perspektiv från olika aktörer för att förstå vad som hänt och vad som lett fram till en situation istället för att peka ut syndabockar. Fler och fler studier visar att kränkande särbehandling är ett komplext fenomen som inte låter sig förklaras med "offer-förövar" diskursen. Den narrativa metod som används i KAKS bygger på multi-voice berättelser från olika aktörer inom organisationen som tillsammans kan bidra med att belysa arbetets förutsättningar och krav som påverkar kommunikationen.